"ÖstagĂ„rdens behandlingshem: - En rest frĂ„n förr" Ă€r ett c-projekt som Ă€r skriven som en artikelserie. Den ger en inblick i hur den institutionella missbruksvĂ„rden fungerar utifrĂ„n ett exempel - ÖstagĂ„rdens behandlingshem..

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Studien syftar till att undersöka dramapedagogers syn och hÄllning till begreppet terapi i pedagogiskt drama. Vidare undersöks hur grÀnsdragningen görs mot det terapeutiska och huruvida terapeutiska effekter förekommer i deras arbete. I studien medverkar fyra dramapedagoger och metoden som anvÀnds Àr kvalitativ undersökningsmetod. Intervjuerna skedde under april och maj 2011. Teorin för studien Àr det personlighetsutvecklande perspektivet (Sternudd 2000) som Àr grunden för drama med sÄvÀl pedagogiska som terapeutiska syften.

Inledning: Vad Ă€r det egentligen som hĂ€nder i den terapeutiska relationen mellan terapeut och patient? Som psykodynamisk terapeut kan det tyckas sjĂ€lvklart att grubbla över den terapeutiska relationens kvalitet eftersom relationen mellan patient och terapeut Ă€r central för förĂ€ndringsprocessen.Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att utforska patienters upplevelser av den terapeutiska relationen.FrĂ„gestĂ€llningarna fokuserar pĂ„ patienters beskrivningar av den terapeutiska relationen, vad som upplevs som hinder respektive frĂ€mjande för den terapeutiska relationen samt upplevelser av betydelsefulla ögonblick under terapin.Metod: I studien intervjuas fem patienter vars psykodynamiska terapi omfattat minst 50 sessioner.Resultaten visar att lugn och nĂ€rvaro hos terapeuten Ă€r betydelsefullt för den terapeutiska relationen. Den Ă„terkommande ritualen och rummet, som patienterna gĂ„r in i vid varje samtal, Ă€r viktigt för terapin och blir som en del av relationen. Ett bra möte beskrivs som ett tillfĂ€lle av bekrĂ€ftelse bortom orden. Ömsesidighet i den terapeutiska relationen och en kĂ€nsla av acceptans och vĂ€rme frĂ„n terapeuten har stor betydelse för den terapeutiska processen.Slutsatserna Ă€r att om patienten skall uppleva kĂ€nslomĂ€ssig ömsesidighet i den terapeutiska relationen krĂ€vs en terapeut med stark nĂ€rvaro i stunden.

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer beskriva upplevelser och erfarenheter av medierad social interaktion pÄ Internet för klienter pÄ behandlingshem för missbrukare. Vi ville undersöka hur detta pÄverkar klienternas möjligheter att förÀndra sina liv, identitetsskapande och sociala relationer. Vi genomförde enskilda intervjuer med tre personer som jobbar pÄ ett behandlingshem dÀr klienterna har fri tillgÄng till Internet och med en klient pÄ samma behandlingshem, samt gruppintervjuer med sammanlagt sju personer som hade varierande erfarenhet av behandlingshem.Resultatet visar en allmÀn negativ syn pÄ medierad social interaktion under behandlingstiden. Den största risken som lyfts fram under intervjuerna Àr att Internet försvÄrar för klienterna att bryta med missbruksvÀrlden. Kontakt med vÀnner och bekanta i missbruksvÀrlden kan leda till att klienten avbryter sin behandling.

Intresset för den terapeutiska relationen har varit stort Ànda sedan psykoanalysen utvecklades och har ökat under de senaste decennierna. Begreppet diskuteras fortfarande inom psykoanalytisk teoribildning och har Àven blivit ett viktigt omrÄde för den akademiska psykoterapiforskningen. En forskningstradition som syftar till att förstÄ olika psykologiska begrepp Àr fenomenologin. Syftet med denna studie Àr att förstÄ begreppet terapeutisk relation som psykologiskt fenomen. Psykodynamiska psykoterapeuters upplevelse av den terapeutiska relationen förmedlad genom en intervju analyserades med hjÀlp av fenomenologisk metod.

Intresset för den terapeutiska relationen har varit stort Ànda sedan psykoanalysen utvecklades och har ökat under de senaste decennierna. Begreppet diskuteras fortfarande inom psykoanalytisk teoribildning och har Àven blivit ett viktigt omrÄde för den akademiska psykoterapiforskningen. En forskningstradition som syftar till att förstÄ olika psykologiska begrepp Àr fenomenologin. Syftet med denna studie Àr att förstÄ begreppet terapeutisk relation som psykologiskt fenomen. Psykodynamiska psykoterapeuters upplevelse av den terapeutiska relationen förmedlad genom en intervju analyserades med hjÀlp av fenomenologisk metod.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig pĂ„ behandlingshem dĂ€r djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjĂ€lplig i behandlingen. Tidigare forskning visade pĂ„ olika sĂ€tt hur djur kunde anvĂ€ndas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot mĂ€nniskor samt hur relationen mellan djur och mĂ€nniska kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades pĂ„ tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; ansvar, meningsfull sysselsĂ€ttning, sjĂ€lvförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, kĂ€nslan av att vara behövd och djurens lugnande inverkan. Tillsammans formulerade temana essensen; djur istĂ€llet för mĂ€nniskor. Resultatet av studien visade att djur kunde ersĂ€tta den sociala, mĂ€nskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjĂ€lpte dem i deras behandling.

Syftet med detta arbete har varit att skapa klarhet kring vad som definierar begreppet den terapeutiska relationen, samt att ge en beskrivning av vad man som professionell samtalsledare bo?r ta?nka pa? na?r det ga?ller att skapa en sa? god terapeutisk relation som mo?jligt. Detta har gjorts i utga?ngspunkt av kvalitativa djupintervjuer med sju professionella samtalsledare, vilka i sina respektive beskrivningar, tillsammans kommit att utgo?ra en bild av hur man kan se pa? dessa tva? olika aspekter av begreppet. Det insamlade materialet fra?n dessa intervjuer har sedan kommit att tematiseras utifra?n en hermeneutisk tolkningsmetod, varpa? resultatet tolkats utifra?n ett socialkonstruktivistiskt, samt ett inla?rningsteoretiskt perspektiv. Av resultatet framkom, bland annat, att en definition av begreppet den terapeutiska relationen var sva?r att sa?rskilja fra?n konkreta beskrivningar av hur en samtalsledare bo?r arbeta fo?r att skapa en god terapeutisk relation, samt vilka personliga egenskaper som utma?rker en god terapeut. Nyckelord:, Common factors, Den terapeutiska alliansen Den terapeutiska relationen, Four stages of competence, Samtalsbehandling, Socialkonstruktivism.

Syfte Sexualiteten Àr en viktig del av mÀnniskor vÀlbefinnande. Trots att forskning visat att samtal om sexualitet pÄ behandlingshem kan vara till stor hjÀlp under institutionstiden tas Àmnet sÀllan upp. Jag vill fÄ en djupare förstÄelse av hur personalen beskriver sina kunskaper om sexualitet och bemötande av densamma pÄ behandlingshem.FrÄgestÀllningar - Hur beskriver personalen pÄ behandlingshem sin kunskap om sexualitet?- Hur tÀnker personalen kring bemötande av sexualitet pÄ behandlingshem?Metod Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod och dels gjort en semistrukturerad intervju, dels skickat ut ett antal frÄgeformulÀr med mestadels öppna frÄgor. Personalen som svarat pÄ frÄgorna arbetar pÄ ett LVU-hem och ett LVM-hem.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig pĂ„ behandlingshem dĂ€r djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjĂ€lplig i behandlingen. Tidigare forskning visade pĂ„ olika sĂ€tt hur djur kunde anvĂ€ndas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot mĂ€nniskor samt hur relationen mellan djur och mĂ€nniska kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades pĂ„ tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; ansvar, meningsfull sysselsĂ€ttning, sjĂ€lvförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, kĂ€nslan av att vara behövd och djurens lugnande inverkan. Tillsammans formulerade temana essensen; djur istĂ€llet för mĂ€nniskor. Resultatet av studien visade att djur kunde ersĂ€tta den sociala, mĂ€nskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjĂ€lpte dem i deras behandling.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig pĂ„ behandlingshem dĂ€r djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjĂ€lplig i behandlingen. Tidigare forskning visade pĂ„ olika sĂ€tt hur djur kunde anvĂ€ndas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot mĂ€nniskor samt hur relationen mellan djur och mĂ€nniska kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades pĂ„ tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; ansvar, meningsfull sysselsĂ€ttning, sjĂ€lvförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, kĂ€nslan av att vara behövd och djurens lugnande inverkan. Tillsammans formulerade temana essensen; djur istĂ€llet för mĂ€nniskor. Resultatet av studien visade att djur kunde ersĂ€tta den sociala, mĂ€nskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjĂ€lpte dem i deras behandling.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur behandlare upplever, tÀnker och berÀttar om samtal de har i sitt arbete? Hur balanserar de mellan att vara privat och vara professionell? Vad pÄverkar ett samtal, och vilka olika typer av samtal finns? Vilken betydelse har kontexten?VÄr undersökning gÀller bÄde behandlande samtal, terapeutiska med bokad tid pÄ sÀrskilt anvisad plats och eller med ett sÀrskilt syfte, och miljöterapeutiska samtal som förs i vardagen exempelvis nÀr man diskar eller Äker bil, dÀr man som personal inte har ett annat syfte Àn att interagera och relatera. För att fÄ fram de anstÀlldas upplevelser av detta sÄ har vi valt en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi har anvÀnt symbolisk interaktionism som teori för analysen dÄ det Àr interaktion mellan mÀnniskor vi fokuserar pÄ, med fokus pÄ behandlaren.Vi har funnit att det inte gÄr att ha en alltför tydlig strategi i hur man ska uppföra sig dÄ man blir genomskÄdad om man följer en mall och inte Àr sig sjÀlv. Det finns en inbyggd konflikt i att man har en dubbel roll i och med att man ska vara personlig och kamratlig samtidigt som man har en agenda i bakhuvudet som bestÄr i en plan att skapa förÀndring hos ungdomarna.NÄgot som visade sig vara vÀldigt betydelsefullt för samtalet Àr i vilket rum det utspelar sig.

Syftet med studien var att undersöka och förstÄ villkoren för ungdomars identitetsskapande pÄ behandlingshem. I denna kvalitativa studie har fem personer intervjuats ur personalstyrkan pÄ ett behandlingshem med tvÄ avdelningar. FrÄgor stÀlldes gÀllande intervjupersonernas uppfattningar om de möjligheter och begrÀnsningar som fanns för ungdomar att skapa en positiv identitet pÄ behandlingshemmet. Den teoretiska referensram som anvÀndes i tolkningen av resultatet var Goffmans och Beckers tankar om identiteten som en produkt av interaktion samt Àven Wrangsjös tolkning av ungdomsutveckling.Resultatet visade att möjligheterna som nÀmndes kunde delas in i tre teman: trygghet, positiv bekrÀftelse och social fÀrdighetstrÀning. Samtidigt kunde trygghet och bekrÀftelse vara begrÀnsningar i ungdomarnas identitetsskapande.